Om

Jag heter Kristina Hagevi och är född 1975.
2005 Blev jag biten av distanssporten och har sedan dess tränat och tävlat inom denna härliga sport.

2007  köpte jag ett arabsto - Sol.
Vi hann bli ett sammansvetsat team med tre tävlingssäsonger i bagaget..

I mars 2011 fick jag hastigt ta bort Sol på grund av akut kolik.

Hon lämnade ett enormt tomrum efter sig.

Säsongen 2011 tränade och tävlade jag "Super Extreem ox",                                    en arabvalack på då 8 år, som ägdes av Gunilla Carlson.

Mellan 2011-2014  ägde jag arabstoet Belisha f. 2006. Hon flyttade i juni 2014 till sin nya ägare Cissi Fors, där tanken är att hon ska bli fölsto.

Säsongen 2014 tränar och tävlar jag essica Holmbergs häst Princess Millenia. Ett tillskott till distansfamiljen anländer i maj 2014. Hadari, arabvalack f. 2008

 

Godkända ritter Princess Millenia 2014

Finnerödjaritten 50CR

Göingeritten 80kmCEI*

 

Godkända ritter Belisha 2013

A9-ritten 50km

 

Godkända ritter Belisha 2012

Sämsholmsritten 50km

Dackeritten 80km

Sydnärkeritten 50km

Laxåritten unghästfinalen 80km

 

Godkända ritter Belisha 2011

Tjustritten 50kmCR

 

Godkända ritter Super Extreem 2011:

Vedemaritten 80km*                                                                                                            Göingeritten 120km**                                                                                    Uppsalaritten 50km

 

Godkända ritter Super Extreem 2010

Hökensåsritten 80km                                                                                          Vasaritten 80km


Godkända ritter Sol:

2008:
Hökensås 50km
Dackeritten 80km
Sydnärkeritten 50km
Fornaboda 80km
Hallandsritten 80km
2009:
Ekenäs 40kmCR
Hökensås 50km
Dackeritten 80km
Sydnärkeritten 80km
Billingeritten 120km
Tjustritten 50km
2010:
A9 80km**
Sydnärkeritten 40kmCR                                                                                          Göingeritten 120km**

Visar inlägg från februari 2011

Tillbaka till bloggens startsida

Vårt lilla gäng.

I Björkesnäs bor tre hästar.

Diipp är stallets stjärna och diva. Han har med sina meriter och med ålderns rätt lagt sig till med lite fasoner. De mesta är lite charmiga. Han får hållas. Han är allas älskling. Han är trots sina 19 år den häst med mest krut och kraft.

Sol är stallets okrönta drottning . Hon bossar runt på sin lilla flock och tycker att Diipp är en mes och inte alls märkvärdig på något vis. Hon tar alla tillfällen som ges att ta små bett av honom.  Hon försvarar Babbis med hull och hår mot alla tänkbara faror, men det händer att hon också får sig en och annan avhyvling. Om Sol börjar springa så slutar hon aldrig.

Babbis är stallets lilla charmtroll. Alla älskar Babbis. Hon busar och far runt i hagen. Hon älskar att kela. Hon tycker att både Dipp och Sol är lite mossiga och hon är (om hon får säga det själv) en riktig liten läckerbit! Babbis springer alltid dubbelt så många steg som det andra hästarna på turerna.

Känslig.

Ibland kan man ha perioder då man tappar sugen och det är lite motigt.

Det kan inträffa saker som gör att man stannar upp och funderar på om det är värt att lägga ner så mycket tid och pengar på något som egentligen är så sårbart.

Då är det  skönt med människor som lyssnar. Det värmer långt in i hjärtat.

Den perfekta hästen, finns den? Utan sjukdomar, hältor och med ett lugnt temperament fast medframåtanda som aldrig tar slut. En fåtölj med små ben som springer på och med en tillhörande farthållare.

Jag är en känslig person i en del avseenden och jag har insett att min relation till Sol är en av dem. Det kan inte hjälpas. Jag har många gånger funderat över hur jag ska kunna avskärma mig och bli lite mer saklig beträffande henne. Försöka att inte se på henne som min bästis liksom. Men jag kan inte. Jag vet inte om jag vill heller för den delen. Men det skulle bli bra mycket lättare att tävla tror jag....

 

                                      Två bästisar på sina bästisar

Tjop tjop!

Ikväll när jag kom för att ta in hästarna ångrade jag mig nästan mitt val att flytta ridturen till morgondagen. Stjärnhimlen var otrolig och stormen hade bedarrat.

Jag hämtade Sol i hagen. När jag kom till den lilla backen ner mot stallet halkade hon till med bakbenet. Jag hann inte ens tänka tanken färdigt att hon kanske tappat en sko förrän hon plötligt låg med alla fyra benen i vädret. Tjop tjop bara! Hon såg jättesnopen ut men kom fort upp igen. Väl nere i stallet såg jag att hon inte hade en enda brodd kvar på höger baksko. Nähä. Jag drog fast fyra brodd och släppte in henne i boxen för att hämta Diipp och Babbis.

Diipp hade en isklump i höger framhov. I den lilla backen ner mot stallet halkade han till två gånger och tjop tjop!  Ännu en häst med benen i vädret. Denna gång lyckades jag inte parera lika väl utan hamnade även jag med benen i vädret. Babbis tittade förvånat på oss där vi låg i en snygg liten hög Diipp och jag.

Nåväl. Jag utrustade mig och Sollan med reflexer och vi gav oss iväg på en liten joggingtur. Det var helt tyst och mörkt och stilla. När vi kommit en bit på väg hörde jag ett mumsande ljud och vände pannlampan in mot skogen. Där stod en stor älgtjur och mumsade på en grangren. Sol och jag stelnade till i en enda rörelse och både hon och jag var rörande överens om att vi skulle vända och ta en annan liten runda.

 Älgen mumsade på.

Turen förlöpte utan vidare konstigheter. Jag styrde och pysslade lite i stallet när vi kom tillbaka och bara njöt av hästgemenskapen. Det var nästan så jag inte ville åka hem. Det är så rogivande med ljudet av hötuggande och  värmen från hästarna. Svårt att slita sig. Tänk om man kunde ha en jättebred säng så att alla familjemedlemmar fick plats. En "hästens" kanske! Hur breda sängar finns det? Det måste få plats en make och tre katter också. Fast det är klart, vi har ju ett gästrum där maken kan sova i värsta fall...

 

 

 

Kanske ändå...

Eftersom jag inte kom upp på Sollan ikväll tog jag en långpromenad. En härligt kall kväll och en underbar stjärnhimmel gav mig en stund för mig själv och mina tankar for hit och dit.

Jag funderar ju främst på hur jag ska lösa min pallproblematik.

En del bra ideer har jag fått av goa vänner men jag funderar ändå på om inte något av nedanstående tre alternativ är att föredra.

Så var det med den tävlingsterminen!

Jahapp!!!

Nu återstår att se hur det blir med ridning och tävlande.

Varför?? Jo det ska jag tala om.

Min kära goa medryttare som jag verkligen gillar på alla sätt och vis har kört rakt över min pall med sin bil. Min underbara pall!

Hur ska jag nu ta mig upp på hästen?  Säg det någon!!!

Grusväg...det är grusväg!!!!

Helgens träning var rolig.

Det är exakt 8 veckor nu till första tävlingen och det ska bli en jättemysig utflykt.

Vi är tre tjejer från klubben som reser i väg till Askersund och bor hos min bästis Gunilla. Sedan startar vi på varsin häst på lördagen på Sydnärkeritten. Jag på Sol, Lovisa på Star och Anne på Mr Magoo. Jag tänker mig ritten som en liten genomkörare och mysig utflykt. Dessutom har Sollan 40km kvar till 1000 godkända km och det skulle vara skoj att nå det målet i år.

Förra söndagen kom Anne ut med "Maggan" och vi tog en lite raskare tur på två mil. Hästarna kändes pigga och fräscha. Vad kul det är när man kan träna tillsammans.

Solen har strålat och man ser hur snön smälter bort i all hast. Tänk att lite synlig grusväg kan få en att bli så till sig i trasorna

CHAPS!!!

Äntligen!

House of Charisma har kommit med en ny uppsättning chaps.

Jag tycker att de här är ÄNNU snyggare än de förra till och med.

Och vilket pris!!!

http://www.houseofcharisma.com/index.html