Om

Jag heter Kristina Hagevi och är född 1975.
2005 Blev jag biten av distanssporten och har sedan dess tränat och tävlat inom denna härliga sport.

2007  köpte jag ett arabsto - Sol.
Vi hann bli ett sammansvetsat team med tre tävlingssäsonger i bagaget..

I mars 2011 fick jag hastigt ta bort Sol på grund av akut kolik.

Hon lämnade ett enormt tomrum efter sig.

Säsongen 2011 tränade och tävlade jag "Super Extreem ox",                                    en arabvalack på då 8 år, som ägdes av Gunilla Carlson.

Mellan 2011-2014  ägde jag arabstoet Belisha f. 2006. Hon flyttade i juni 2014 till sin nya ägare Cissi Fors, där tanken är att hon ska bli fölsto.

Säsongen 2014 tränar och tävlar jag essica Holmbergs häst Princess Millenia. Ett tillskott till distansfamiljen anländer i maj 2014. Hadari, arabvalack f. 2008

 

Godkända ritter Princess Millenia 2014

Finnerödjaritten 50CR

Göingeritten 80kmCEI*

 

Godkända ritter Belisha 2013

A9-ritten 50km

 

Godkända ritter Belisha 2012

Sämsholmsritten 50km

Dackeritten 80km

Sydnärkeritten 50km

Laxåritten unghästfinalen 80km

 

Godkända ritter Belisha 2011

Tjustritten 50kmCR

 

Godkända ritter Super Extreem 2011:

Vedemaritten 80km*                                                                                                            Göingeritten 120km**                                                                                    Uppsalaritten 50km

 

Godkända ritter Super Extreem 2010

Hökensåsritten 80km                                                                                          Vasaritten 80km


Godkända ritter Sol:

2008:
Hökensås 50km
Dackeritten 80km
Sydnärkeritten 50km
Fornaboda 80km
Hallandsritten 80km
2009:
Ekenäs 40kmCR
Hökensås 50km
Dackeritten 80km
Sydnärkeritten 80km
Billingeritten 120km
Tjustritten 50km
2010:
A9 80km**
Sydnärkeritten 40kmCR                                                                                          Göingeritten 120km**

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Reklamfri blogg!
Skapa en egen blogg utan krångel eller teknisk kunskap.
Skapa bloggen nu!

Visar inlägg från oktober 2011

Tillbaka till bloggens startsida

Inget konstigt alls.

Åh, vad jag längtar efter den där lilla tjocka lurviga saken.

Jag har inte kunnat vara så mycket i stallet som jag behövt och velat nu under några veckor, och det skapar en kraftig abstinens.

Jag funderar på att ta hem Bellis hit och ha henne i källaren. Vi har en kattsandlåda på toaletten där. Nog skulle man väl kunna bygga en lite större låda där Bellis kunde utföra sina behov.

Äta kunde hon göra vid köksbordet såklart - perfekt krubbhöjd.

Och vid fredagsmyset skulle  hon ha en given plats vid soffbordet. Bredvid skålarna med chips och fibergi med dipp.

Vi har två dubbelsängar. En i gästrumet och en i mitt och min mans sovrum.

Min man kunde ju ligga några nätter i gästrummet kanske. I en övergångsperiod, bara några nätter...inget konstigt alls.

Ett gotlandsruss!

Min 17-årige systerson Erik är på besök. Ikväll hjälpte han mig att fixa i stallet och ta in hästarna.

Erik ledde Bellis från hagen och jag gick bakom med Babbis och Diipp.

I pannlampans sken såg Bellis precis ut som ett litet russ där hon trippade vägen fram med sin lurviga vinterpäls och sin yviga man, bredvid Erik som  är195cm lång.

"Hjälp," tänkte jag. "Jag har gått och köpt mig ett gotlandsruss. "Hur kunde det bli så här"!?

På Bellis stamtavla står det ingenting om russ eller shetlandsponnys någonstans. Men jag undrar om det ändå inte smugit sig in en liten russhingst någonstans i något led långt långt tillbaka.

Jag kan föreställa mig en omöjlig kärlekshistoria á la Romea och Julia där den lilla russhingsten från Gotland förlälskar sig i ett ståtligt arabsto från Polen. Omöjlig kärlek med ett olyckligt slut. Bitterljuvt och härligt!

 

Bellis morfars farfars far från Gotland.

Blodbadet i Björkesnäs

Idag kom Greger, världens bästa hovslagare, och skulle sko Bellis.

Det är alltid så trevligt när han kommer. Vi pratar om både det ena och det andra.

Idag frågade han:

- Är du nöjd med Bellis då?

- Javisst, svarade jag. "Hon är så smidig och trevlig på alla vis"

När han kom till bakhovarna började hon krångla lite. Greger var lugn och bestämd, men Bellis ville bara dra åt sig hoven hela tiden. Plötsligt utbrast Greger:

- Aj som f-n!!! Han höll sig runt armen.

- Vad hände, ropade jag???

Det visade sig att sömmen som han slagit i, men inte hunnit böja ner, hade satt sig rakt i armen. På ovansidan, precis just där det gick en stor fin härlig ven. Mitt i prick!

Det blödde. Oj vad det blödde. Och oj vad jag skämdes för min lilla bångstyriga häst.

- Ingen fara, muttrade Greger där han satt med armen i vädret och ett stort tryckförband. " Det är trevligt med lite uppmärksamhet.  Synd bara att du fick jobba på din lediga dag."

Efter lite tryckförband, kaffe och kexchoklad var ordningen näst intill återställd.

Greger plockade ihop sina grejor och startade billen. Innan han körde iväg vevade han ner rutan, stack ut huvudet och ropade:

- Du Kicki! Smidig häst den där Bellis. Trevlig på alla vis!!!

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Ha-behov

Ibland blir jag kär i saker. Då vill jag gärna ha två. Utifall att just den produkten slutar tillverkas eller att något händer med just MIN!

Det är inte ett speciellt ekonomiskt tänkande.

Min senaste kärlek är dock värd varenda krona.

Det får bli ett par till helt enkelt!

http://www.mountainhorse.se/eshop/fall-2011/riding-wear/category81/article1224.aspx

Överens!

Det finns nästan inget mer rogivande än mumsande hästar.

Ett varmt stall och en häst som mumsar förnöjt på sin tuss med hö.

Ikväll var Lena och jag helt överens om att det var mycket mysigare att sitta och lyssna på mumsande hästar än att rida med pannlampa i mörker och ösregn. Faktum är att jag minns inte när vi var mer överens om något senast!

Eller jo... det var väl kanske den där gången då vi valde mellan att äta leverbiff och kladdkaka.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Love at first seat

För ett par veckor sedan besökte jag Stall Ekbacken och Ewa Angantyr för en lektion i Natural Horsemanship och naturlig dressyr. Jag fick då prova att rida i en barbackasadel för första gången. Jag blev omedelbart och häftigt förlskad i den. Idag kom min alldeles egna barbackasadel med posten. En brun! Lycka!

Jag vill inte kalla mig själv materialist, men den här lilla lurviga tingesten gör mig faktiskt varm både i hjärtat och om rumpan.

Den kommer att bli perfekt att alternera med i vinter under långa skrittpass. Min plan är också att försöka utveckla både mig och Bellis inom naturlig dressyr.

http://www.kefly.se/HTML/index.php

Premiärturen kunde inte bli bättre. Solen strålade från en klarblå himmel, luften var kall och klar och Bellis var på sitt allra bästa humör. Det var underbart.

Det är en mysig känsla att känna hästens rörelser direkt under sig men ändå slippa känslan av att sitta på ryggraden. Mjukt och skönt med dubbla lager fårskinn. Nästa gång ska jag prova att rida med stigbyglar. Det fanns ringar att fästa dem i precis under fårskinnskanten.

Bellis gick i en avslappnad form och det märktes att hon trivdes. 

Längst fram på sadeln fanns en ögla som man kan hålla sig i om det kniper. Jag fick även förklarat för mig av min vän Christer att man kan stå vid sidan av hästen och hålla i öglan när man slänger sig upp i sadeln.

-  Så gjorde Navarroindianerna förstår du Kicki! ” Och med lite övning är det  inte alls speciellt svårt!”

Jag funderade lite över det där idag när jag stod vid sidan av Bellis, färdig att svinga mig upp i sadeln.

Bellis blängde på mig under pannluggen och undrade vad jag väntade på. Efter att ha stått och fingrat på öglan en stund gick jag och hämtade pallen. Jag kände mig inte som en navarroindian precis just idag.

Perfekta pratförhållanden

Idag skulle Christer ha kommit ut och tagit en liten prattur på hästryggen. Men vi hade missat att ta med en sak i beräkningen. Älgjakten har börjat, vilket innebär att vi snällt får hålla oss från ridturerna på dagtid den här veckan.

Dels av respekt för att jägarna ska få sin jaktro, men även för att det är lite otäckt med hagel som viner kors och tvärs förbi öronen.

Jag bestämde mig istället för att träna lite Natural Horsemanship med Bellis.

Väl ute i stallet visade det sig att Lena och Fixa precis gjort sig redo för långpromenad. Ville vi följa med? Givetvis!

Jag tränsade Bellis i ridgrimman och lät henne vara barbacka.

Att svinga sig upp på en häst utan sadel är något som jag helt klart måste träna lite på. Eller kanske rättare sagt, mycket. Fixa fick sitta med en stund på hästryggen. Det tycker hon är jättemysigt. 

Solen gick ner och månen gick upp.

Fullmåne, klart luft, och vindstilla. Alldeles perfekta prat-förhållanden.

Men säg när det inte är perfekta pratförhållanden i Stall Björkesnäs!

 

Brittsommar

När jag skulle bege mig till stallet vid niotiden imorse var bilrutorna isiga. Det är samma sak varje år. Det känns som att sommaren försvinner i ett andetag och man står där snopet tittande på den igenisade bilen.

"Det är ju för tusan fortfarande sommar. Det måste ha blivit något fel"!.

Men det tyckte inte min bil. Den stod där rimfrostig och kall med en enträgen uppmaning : "skrapa mig"!

Det är skönt att man slipper skrapa fram hästarna i alla fall.  Ibland kan det nästan kännas så när det är minus 15 grader kallt, manen hänger i stora istappar och täcket känns som ett stort havreflarn när man ska ta det av hästen.

Men varför tänka på det NU? Det är ju evigheter kvar till vintern. Det här som hände inatt var en liten tillfällig köldknäpp nu innan Britt-sommaren kommer.

För den där Britt ,  henne kan man lita på.

 

Naturlig dressyr och luft ända ner i lungorna

Ibland är det uppförsbacke. Det hjälper inte att växla ner riktigt, utan bilen hostar till och blir stående ett slag. Slut på bensin? Byta oljefilter? Kamremmen av?

Ibland vet man inte riktigt.

Lena som är min goa bästa vän sa:

-Kicki! På tisdag kväll ska vi göra något roligt! Vi behöver det! Du och jag och Bellis. Jag har fixat en utflykt!

Sagt och gjort.

Vi packade in oss i bilen och transporten och rullade ut från stallplanen med magen full av förväntan och munnarna fulla av kanelbulle.

-Vi ska til Skäfshult, förklarade Lena mellan kanelbulletuggorna. "Du ska få träna Natural Horsemanship och naturlig dressyr. Det kommer att passa dig och Bellis perfekt"!

Lena hade rätt! Det var superkul! Det var ett härligt sätt att umgås med hästen och det kändes skönt att andas frisk kall höstluft långt ner i lungorna.

Ewa Agantyr http://www.ewa-angantyr.com/  lärde mig och Bellis"de sju lekarna". Hur man leker fram ett naturligt ledarskap tillsammans med hästen.

 Jag fick också prova att rida dressyr på Bellis med repgrimma och barbackagjord. Det såg så otroligt enkelt ut när Ewa gjorde det, men när jag skumpade runt i trav så kändes det allt annat än enkelt.

 

Jag hade hur som helst en jättemysig kväll med många skratt. Jag tror att Lena hade skojigt också även om hon nog trots allt skrattade mer ÅT mig än MED mig.

Det kom nämligen små konsiga ljud från paddockens långsidan där hon satt och tittade. Jag är nästan bombis på att det var hennes misslyckade försök att kväva några gapskratt, men hon försäkrade allvarligt att så var inte alls fallet. Goa bästa Lenis!