Om

Jag heter Kristina Hagevi och är född 1975.
2005 Blev jag biten av distanssporten och har sedan dess tränat och tävlat inom denna härliga sport.

2007  köpte jag ett arabsto - Sol.
Vi hann bli ett sammansvetsat team med tre tävlingssäsonger i bagaget..

I mars 2011 fick jag hastigt ta bort Sol på grund av akut kolik.

Hon lämnade ett enormt tomrum efter sig.

Säsongen 2011 tränade och tävlade jag "Super Extreem ox",                                    en arabvalack på då 8 år, som ägdes av Gunilla Carlson.

Mellan 2011-2014  ägde jag arabstoet Belisha f. 2006. Hon flyttade i juni 2014 till sin nya ägare Cissi Fors, där tanken är att hon ska bli fölsto.

Säsongen 2014 tränar och tävlar jag essica Holmbergs häst Princess Millenia. Ett tillskott till distansfamiljen anländer i maj 2014. Hadari, arabvalack f. 2008

 

Godkända ritter Princess Millenia 2014

Finnerödjaritten 50CR

Göingeritten 80kmCEI*

 

Godkända ritter Belisha 2013

A9-ritten 50km

 

Godkända ritter Belisha 2012

Sämsholmsritten 50km

Dackeritten 80km

Sydnärkeritten 50km

Laxåritten unghästfinalen 80km

 

Godkända ritter Belisha 2011

Tjustritten 50kmCR

 

Godkända ritter Super Extreem 2011:

Vedemaritten 80km*                                                                                                            Göingeritten 120km**                                                                                    Uppsalaritten 50km

 

Godkända ritter Super Extreem 2010

Hökensåsritten 80km                                                                                          Vasaritten 80km


Godkända ritter Sol:

2008:
Hökensås 50km
Dackeritten 80km
Sydnärkeritten 50km
Fornaboda 80km
Hallandsritten 80km
2009:
Ekenäs 40kmCR
Hökensås 50km
Dackeritten 80km
Sydnärkeritten 80km
Billingeritten 120km
Tjustritten 50km
2010:
A9 80km**
Sydnärkeritten 40kmCR                                                                                          Göingeritten 120km**

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Reklamfri blogg!
Skapa en egen blogg utan krångel eller teknisk kunskap.
Skapa bloggen nu!

Visar inlägg från april 2012

Tillbaka till bloggens startsida

Ärtan och Bönan

Ikväll somnar jag med magont.

Det finns två möjliga orsaker till detta.

1)  Smågodis blandat med chips(istället för kvällsmat)

2) Ont i skrattmusklerna efter en 15 km go tur med ärtan och bönan.

 

 Bönan Jannik

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Löjligt trevligt

Fredagen bjöd på trevligt sällskap.

Kjell tittade förbi med sin sadel som skulle provas och han fick då äran att prova min Ärta. Hon var dagen till ära surare än någonsin och bjöd honom på en liten fight med kickaroch små språng.

Jag fnissade lite tyst för mig själv. Men bara lite...

Vi tuffade på i två mil och jag gillade både sadeln och sällskapet mycket 

 Jag hade även beställt solnedgång över juttersviken och mumsigt fika hos Lena och Mangan.

Ni hör ju själva.

Nästan löjligt trevligt

 

Myror

Idag red Lena och jag tillsammans igen för första gången på mer än två månader.

Vissa känslor kan man inte riktigt sätta ord på.

 

Det var en gång två små myror som möttes på en stig mitt i den mörkaste småländska skogen.

-Hej. sa den ena.

-Hej. sa den andra.

.Ska vi bygga en myrstack, sa den ena?

-Det verkar svårt, jag vet inte hur man gör, sa den andra.

-Jag lovar att jag ska lära dig, sa den ena.

De båda myrorna samlade pinnar tillsammans och efter en tid hade de byggt en stor och fin myrstack tillsammans. Den var så stor att den nästan räckte upp till första grenverket på tallen som stod precis intill.

-Ska vi klättra upp i tallen och titta på utsikten, sa den ena.

-Jag kommer aldrig att att klara det, sa den andra.

- Jodå, jag lovar att jag ska hjälpa dig, sa den ena.

Så klättrade de upp i tallen och satte sig för att titta på utsikten. Länge satt de där. Så länge att solen gick ner över träden innan de klättrade ner igen.

En dag sa den ena myran till den andra:

-Jag måste göra en resa och jag vet inte om eller när jag kommer tillbaka.

-Jag vill inte vara utan dig, sa den andra.

- Jag vet det,  men jag måste göra den här resan, sa den ena.

Den andra myran grät tyst för att inte den ena myran skulle höra. Stora tårar trillade nerför de små myrkinderna.

En tid passerade. En lång tid.

Den andra myran samlade pinnar och byggde på sin myrstack. Men pinnarna hamnade kors och tvärs och myrstacken blev gles och tråkig. Den andra myran saknade den ena myran mycket. 

En dag när solen var på väg upp över skogsbrynet kom den ena myran spatserande på stigen.

-Hej. Nu är jag tillbaka igen, sa den ena myran glatt.

-Hej, välkommen tillbaka, sa den andra myran.

-Jag kanske inte kan bygga lika fort på myrstacken längre, sa den ena myran.

- Det gör inget, jag lovar att jag ska hjälpa dig, sa den andra myran.

Så byggde de tillsammans på myrstacken igen. Myrstacken blev finare  och högre än någonsin och det gjorde ingenting att det tog lite längre tid.

-Jag vet inte om jag klarar att klättra upp i tallen och titta på utsikten, sa den ena myran.

- Jodå, jag lovar att jag ska hjälpa dig, sa den andra myran.

Så klättrade de tillsammans långsamt långt upp i den stora stora tallen.

När solen gick ner lovade de små myrorna  varandra att de aldrig någonsin mer skulle åka på någon resa igen.

Inte just idag

För en tid sedan såg jag TV-programmet ponnyakuten där ridande poliser hade uppvisning med sina hästar. Det var mycket imponerande.

De studsade pilatesbollar mot hästarnas rumpor.

-Det där ska jag lära Bellis, sa jag glad i hågen till Lena. "Hon som är så rädd om sin bak. Det kommer att bli en utmaning"

Lena sa:

- Jo. Visst.

Idag var dagen då det skulle ske.

Bellis såg minst sagt skeptisk ut när jag ledde ut henne på ridvolten där det låg en stor blå boll i mitten. 

Konkusion av dagens övning:

Bellis är inte tjejen som är jätteförtjust i bollsporter och det där med att studsa bollen mot rumpan....i dag var inte dagen då DET skulle ske. Kanske en annan dag. Och kanske en annan rumpa.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Vila

Bellis vilar efter Sämsholmsritten.

Barbackaturer och lite allmänt mys står på schemat.

Inte det minsta tråkigt!

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Sämsholm

I går tävlade jag och Bellis Sämsholmsritten 50km tävlingsklass med godkänt resultat.

Det var en underbart avkopplande dag och Bellis var  på gott humör liksom jag och resten av teamet.

Förbesiktiningen är alltid en lite nervös historia, men allt gick fint och vi var klara för start.

Jag valde att starta efter klungan eftersom det ju bor en liten fegis inners inne i mig.

Vi tuffade sedan på i ett stadigt tempo på 11km/h och kunde glada och nöjda lägga en godkänd ritt i bagaget. Mitt groomteam växte med 600% dagarna innan start, och de var helt fantastiska. Det kändes underbart att ha en hel liten stab men familj och vänner som stod och hejade när vi galopperade över mållinjen.

Bakom kameran: Karin Bäck

Uppladdning

Vi laddar intför lördagens äventyr.

5 mil tävlingsklass på Sämsholm.

Jag och ärtan ska fräsa runt banan som ett litet sträck i 10-tempo är det tänkt.

Det innebär också att det är bäst att bygga upp en buffert med kolhydrater i kroppen.

Nu är det så att jag har upptäckt en ny sorts underverk från drömfabriken "delicato". Det är inte en chokladboll utan en mer avlång variant fylld med nougat. Den är inte ett dugg äcklig och den fungerar säkert lika bra som byggsten i min kolhydratdepå.

Efter en fältstudie har jag dock dragit slutsatsen att man nog kanske måste äta dubbelt så många för att få samma effekt. Jobbigt!!!

 

John Wayne

John Wayne.

Jag undrar hur många westernfilmer han spelat huvudrollen i.

Jag undrar också vad som var så speciellt med den där karln. Han pratade aldrig så man hörde vad han sa och han hade alldeles för korta byxor.

Hur som helst så ville jag alltid vara med i en westernfilm. Jag ville ha sju lager kjolar och bli lite halvt kidnappad och rida i sadeln bakom någon "Waynetyp" i alldeles för korta byxor.

Det blev aldrig så.

I går var Anne och Maggan och hälsade på. Jag och Bellis red tillsammans med dem. Det var trevligt. Nästan som om vi vore med i en westernfilm.

 

 

Anne och Kicki featuring:

"För en handfull Chokladbollar"

0 kommentarer | Skriv en kommentar