Om

Jag heter Kristina Hagevi och är född 1975.
2005 Blev jag biten av distanssporten och har sedan dess tränat och tävlat inom denna härliga sport.

2007  köpte jag ett arabsto - Sol.
Vi hann bli ett sammansvetsat team med tre tävlingssäsonger i bagaget..

I mars 2011 fick jag hastigt ta bort Sol på grund av akut kolik.

Hon lämnade ett enormt tomrum efter sig.

Säsongen 2011 tränade och tävlade jag "Super Extreem ox",                                    en arabvalack på då 8 år, som ägdes av Gunilla Carlson.

Mellan 2011-2014  ägde jag arabstoet Belisha f. 2006. Hon flyttade i juni 2014 till sin nya ägare Cissi Fors, där tanken är att hon ska bli fölsto.

Säsongen 2014 tränar och tävlar jag essica Holmbergs häst Princess Millenia. Ett tillskott till distansfamiljen anländer i maj 2014. Hadari, arabvalack f. 2008

 

Godkända ritter Princess Millenia 2014

Finnerödjaritten 50CR

Göingeritten 80kmCEI*

 

Godkända ritter Belisha 2013

A9-ritten 50km

 

Godkända ritter Belisha 2012

Sämsholmsritten 50km

Dackeritten 80km

Sydnärkeritten 50km

Laxåritten unghästfinalen 80km

 

Godkända ritter Belisha 2011

Tjustritten 50kmCR

 

Godkända ritter Super Extreem 2011:

Vedemaritten 80km*                                                                                                            Göingeritten 120km**                                                                                    Uppsalaritten 50km

 

Godkända ritter Super Extreem 2010

Hökensåsritten 80km                                                                                          Vasaritten 80km


Godkända ritter Sol:

2008:
Hökensås 50km
Dackeritten 80km
Sydnärkeritten 50km
Fornaboda 80km
Hallandsritten 80km
2009:
Ekenäs 40kmCR
Hökensås 50km
Dackeritten 80km
Sydnärkeritten 80km
Billingeritten 120km
Tjustritten 50km
2010:
A9 80km**
Sydnärkeritten 40kmCR                                                                                          Göingeritten 120km**

Visar inlägg från augusti 2012

Tillbaka till bloggens startsida

Svennis!

Grattis Melkersson(Karin alltså) till din nya lilla pärla till häst!

Idag flyttar Svenne till Dalby gård.

Grattis till mig som kan åka och pussa på, och rida honom när jag vill!

Jippi!!!!

 

 

 

 

K3 reunion

I lördags tittade Bäck (Karin alltså) och Nadajah ut till Björkesnäs. På vägen fiskade de upp Melkersson (Karin alltså).

Melkersson(Karin alltså) lånade Diipp och turen blev ca 2 mil i sol och värme.

Det var kul att ses igen. 

I Danmark gick vi under namnet "Kicki, Bettan och Lotta"

 

När man bor på 1.5 x 2 kvadratmeter, som vi gjorde i Danmark, så vänjer man sig vid varandra. Lukter, små lustiga ljud, vanor och ovanor.

- Tänk ,fnissade Bäck (Karin alltså), "när Kjell drog igång elverket varje morgon och väckte alla på campingen Kicki, För att du skulle få ström till din plattång"!

- Jamen det var ju till kaffevattnet också, muttrade jag! "Inget konstigt alls".

Det gäller att ha sina prioriteringar klart för sig.

 

Dålig karaktär

Igår när jag och Jannik satt av utanför stallet började Diipp direkt beta av det tjocka frodiga gräset. Bellis försökte komma loss för att ta några tuggor. Hon buffade och drog och bökade och kliade.

- Lugna dig, suckade jag irriterat och försökte ta av henne bettet och knäppa upp sadelgjorden. Hon ville hela tiden dra ner huvudet för att äta.

Plötsligt utan förvarning vek hon in benen under sig och la sig ner, med sadel och full utrustning.

Jag blev livrädd och tänkte direkt: "Nu dör hon"!!!

Innan jag avslutat tanken började hon mumsa frenetsikt av det höga gräset. Jag stod och glodde dumt på henne. Hon åt och åt och hade inte för avsikt att resa på sig.

Knasiga, tjuriga, hungriga lilla häst!

Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Samtidigt som jag blev snopen och arg så kunde jag på sätt och vis förstå henne.

Jag har nämligen börjat mitt nya liv. Det innebär i korthet:

- Inga chips

- Inga chokladbollar

Mitt nya liv har pågått i två dagar, eller i alla fall en och en halv. Om jag skulle passera en hel äng med chokladbollar så skulle jag helt klart lägga mig där.

Enkelt val! Plättlätt!

 

Kulor

Bellis har varit ett surkart nu i några dagar.

Diipp har det inte lätt. Han försöker att vara henne till lags, men ingenting duger.

Öronen har intagit viloläge tätt bakåtstrukna och bakhovarna har en tendens att sväva lite lätt ovanför markytan mest hela tiden.

Igår red Lena och jag på våra små pärlor. Bellis skulle gå före ut från gårdsplanen tyckte jag. Det tyckte inte hon, varpå hon skickade två små sparkar rakt ut med bakbenen och lättade sedan med frampartiet.

Det kändes som hon praktiskt taget stegrade sig rakt upp och jag var helt bombis på att min hårtofs snuddade i gruset bakom.

Lena försäkrade dock att framhovarna var max 20 cenimeter ovanför marken och det knappast kunde klassas som en stegring.

Hur som helst skuttade hon iväg i två små språng ut på vägen och sedan bar det iväg på en 14km lång tur. Hon var underbar. Spetsade öron och spenstigt steg.

Konstigt.

Det finns visst några slags kulor man kan plantera in i livmodern på ston för att de inte ska bli så lynniga i samband med brunst. Det ska tydligen ge ett jämnare humör  också. Det kanske man skulle satsa på. Både på henne och mig.

Det är väl bara två saker som avskräcker lite.

1) Tänk om hon eller jag fastnar i sitt vårt allra tjurigaste tillstånd och håller en jämn humörnivå där.

2) Det verkar hemskt pilligt att få dit de" däringa" kulorna.