Om

Jag heter Kristina Hagevi och är född 1975.
2005 Blev jag biten av distanssporten och har sedan dess tränat och tävlat inom denna härliga sport.

2007  köpte jag ett arabsto - Sol.
Vi hann bli ett sammansvetsat team med tre tävlingssäsonger i bagaget..

I mars 2011 fick jag hastigt ta bort Sol på grund av akut kolik.

Hon lämnade ett enormt tomrum efter sig.

Säsongen 2011 tränade och tävlade jag "Super Extreem ox",                                    en arabvalack på då 8 år, som ägdes av Gunilla Carlson.

Mellan 2011-2014  ägde jag arabstoet Belisha f. 2006. Hon flyttade i juni 2014 till sin nya ägare Cissi Fors, där tanken är att hon ska bli fölsto.

Säsongen 2014 tränar och tävlar jag essica Holmbergs häst Princess Millenia. Ett tillskott till distansfamiljen anländer i maj 2014. Hadari, arabvalack f. 2008

 

Godkända ritter Princess Millenia 2014

Finnerödjaritten 50CR

Göingeritten 80kmCEI*

 

Godkända ritter Belisha 2013

A9-ritten 50km

 

Godkända ritter Belisha 2012

Sämsholmsritten 50km

Dackeritten 80km

Sydnärkeritten 50km

Laxåritten unghästfinalen 80km

 

Godkända ritter Belisha 2011

Tjustritten 50kmCR

 

Godkända ritter Super Extreem 2011:

Vedemaritten 80km*                                                                                                            Göingeritten 120km**                                                                                    Uppsalaritten 50km

 

Godkända ritter Super Extreem 2010

Hökensåsritten 80km                                                                                          Vasaritten 80km


Godkända ritter Sol:

2008:
Hökensås 50km
Dackeritten 80km
Sydnärkeritten 50km
Fornaboda 80km
Hallandsritten 80km
2009:
Ekenäs 40kmCR
Hökensås 50km
Dackeritten 80km
Sydnärkeritten 80km
Billingeritten 120km
Tjustritten 50km
2010:
A9 80km**
Sydnärkeritten 40kmCR                                                                                          Göingeritten 120km**

Visar inlägg från augusti 2013

Tillbaka till bloggens startsida

Flugvikt.

Jag tror jag lämnar över för en yngre förmåga.

Tänk vad Bellis skulle springa lätt som en plätt och vinna varenda tävling med 18 kg Malin på ryggen.


 

 

 

 


The real thing!

Oj vad länge sedan jag skrev på bloggen.

Jag vet inte varför egentligen för det händer en massa saker hela tiden.

Men men....

Tävlandet har lite kommit av sig.

Det beror på lite olika saker, men främst på att jag påverkades i allt för hög grad av Bellis lilla skentur på A9ritten förra året. Då hon skenade med mig i tio minuter när vi passerat en militärövning med automatvapen.

Jag känner mig fortfarande osäker och lite rädd i vissa lägen och det gillar jag INTE. Så att starta en tävling har tagit emot. Ganska rejält om jag ska vara ärlig.

Sedan att jag ovanpå det, förlorade min bästa hinknisse i våras - Pappa.

Allt sammantaget har gjort att jag inte kommit iväg som jag egentligen skulle önskat. Det och lite annat småkrafs.

Hur som helst har jag fått upp ögonen lite för det här med Westernridning. Jag kan absolut ingenting om detta och det verkar svårt. Men jag och ärtan var på en clinic för några veckor sedan och Bellis verkade tycka att det var helt ok och hon var lugn och sansad.

Jag har ärvt ett par westernjeans av en god vän och en lämplig sadel för denna typ av aktivitet ska vara på väg.

Tisdagar och onsdagar är hur som helst vikta och jag hoppas att jag kan få lite hjälp på traven. Vem vet.

Vi får väl se vart detta landar. I öst eller i west.


Bilden föreställer en kraftig fotoshopad version av mig och Bellis. Men vänta ni bara . Snart får ni se "The real thing!"